torsdag 22 januari 2015

En östlig variant av kristendomen - när, var, hur ?

I ett par inlägg framöver kommer jag att presentera allmänt den ortodoxa kyrkan som en helhet, återge dess historia och fokusera på vilket sätt den skiljer sig från de övriga kristna samfunden ute i världen. I detta inlägg skall jag något kort berätta om hur den östliga kyrkan föddes och hur den slutligen etablerade sig i  Ryssland och Norden.

Det hela började i en av historiens mäktigaste stormakter, Romarriket, där kristendomen föddes, genomgick många olika utvecklingsskeden innan den slutligen på 300-talet e.Kr erkändes av kejsaren som den statliga religionen. Läran var också något enhetlig vid den här tiden och politiskt sett hade den kristna kyrkan en rätt stabil position. Men problem med t.ex tolkningen av läran förekom eftersom imperiet var så kulturellt mångfaldigt och sammanslöt många olika folkslag. Och på vissa håll blandades den lokala kulturen in i läran och därmed började församlingarna skilja sig från mängden. Startskottet för kyrkornas splittring inträffade på 400- talet då ett antal lokala församlingar i öst som lösgjorde sig från kyrkan. Allmänt kan man säga att det jäste inom den östra kyrkan. Och den östra kyrkan började småningom tävla med den romerska kyrkan. Därför uppfördes det väldiga Hagia Sofia kyrkan i Konstantinopel. Härskaren i Konstantiopel började kalla sig för patriark och ansåg sig vara romarrrikets arvtagare, dock stod biskopen i rom ännu i högre rang. Allt detta påföljdes av en maktkamp mellan öst och väst. Redan nu var skillnaderna mellan de två kyrkornas tankesätt synliga. T.ex i öst hade man utvecklat en helt annorlunda kyrkoarkitektur, den världsliga regenten tilläts sitta kvar på sin tron i öst medan i väst ville biskoparna också ha total världslig makt (kommer senare att leda till en maktkamp mellan påvar och europeiska kungar under medeltiden).
Orsakerna till splittringen 1054:


  • Kulturella skillnader: I öster användes grekiska och också lokala språk i gudtjänsterna. I väst endast latin. Skillnader i kyrkokonst och arkitektur.
  • Teologiska skillnader: Många skillnader i seder och värderingar. I öst t.ex inte lika många ämbetsmän inom kyrkan utsatta för celibattvång. Olikheter i trosbekännelsen (väldigt avgörande tvist). 

Kyrkans delning blev ett faktum efter en öppen konflikt mellan öst- och västrom år 1054. Roms påve ville bekämpa islam och ville ha östroms militära stöd. Dock krävde påven i östrom att deras påve skulle erkännas. Det hela slutade med att kyrkorna bannlyste varandra. Delningen har satt sin prägel i europas historia. Dessa kyrkors vägar har aldrig mötts någonstans och det har också indelat europa i öst och väst. Än idag råder dessa skillnader i tankesätten från övriga europa. Och inte heller existerar många begrepp i öst. Någon renässanss har kyrkan i öster aldrig genomgått.


Hagia Sofia - Bysans hjärta.

1 kommentar:

  1. "Och inte heller existerar många begrepp i öst. Någon renässanss har kyrkan i öster aldrig genomgått." (Första satsen är svår att förstå. Andra satsen: Har västkyrkan genomgått en renässans? Är det inte så att kyrkan började halta efter vid renässansen? Reformationen är ju delvis en följd av renässansen - men i slutändan hur mycket av renässansen ideal återfinns i någon form av kristendom?)
    Annars bra!

    SvaraRadera